camilla

jag har städat som en galning hela veckan och jag börjar tro att det är något fel på mig. har jag blivit mer vuxen eller behöver jag ha något att göra för att inte tänka på söndagsnatten? jag tror nog det, att jag behöver ha något annat att tänka på. jag är gråtig, jag går runt och är gråtig hela tiden. nämner någon något om resan så brister och ut i gråt och ligger och tjuter ett bra tag. som jag ser fram emot detta, som jag har längtat. en hel del tårar är lyckotårar, men en hel del är också tårar av ledsenhet. jag har packat om väskan minst tre gånger och på söndag får det bli en genomgång med mamma en sista gång. gud vad jag kommer att sakna mamma, jag är så jäkla mammig av mig.

imorgon är det sista dagen jag träffar siggis innan jag åker och det kommer att bli bra. grillning på dagen med en hel del brassar och senare på kvällen så får vi se vad som händer. och visst kan jag lova redan nu att det kommer att bli en hel del tårar. men det är sånt som hör till, det är sånt som stärker.